Arbetsmarknaden i Sverige

De flesta människor tillbringar en stor del av sin tid på arbetsmarknaden. Vi bjuder ut vår arbetskraft till arbetsgivare i privata företag och offentliga myndigheter. Genom samspelet mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft bestäms reallöner och löneskillnader mellan olika grupper. Lönestrukturens utseende påverkar i sin tur våra beslut när det gäller utbildning, yrke, arbetstider och bostadsort.

Arbetsmarknadens funktionssätt är avgörande för vilken arbetslöshetsnivå som är möjlig att upprätthålla på lång sikt och för hur makroekonomiska störningar, t.ex. oljeprischocker eller kraftiga skattehöjningar, påverkar arbetslösheten. En central del av den ekonomisk-politiska debatten handlar om problemet att förena full sysselsättning och låg inflation.

Arbetsmarknaden har likheter med andra marknader och till en del kan vi använda samma analysverktyg som när vi studerar hur priser och kvantiteter bestäms på varumarknaderna. Men det finns också viktiga skillnader.

På arbetsmarknaden spelar organisationer och institutioner stor roll, och lönebildningen kan ibland bättre förklaras av teorier om förhandlingar än av gängse teorier om utbud och efterfrågan. Detta gäller inte minst den svenska arbetsmarknaden där det övervägande flertalet löntagare är medlemmar i fackliga organisationer.