Sveriges riksbank

När Sverige övergav den fasta växelkursen 1992 fick Sveriges riksbank en större betydelse för stabiliseringspolitiken än någonsin tidigare. Detta beror dels på att i ett system med fast växelkurs är centralbanken i stort sett maktlös – den kan inte göra mycket mer än att försvara den fasta växelkursen – men i ett system med flytande växelkurs kan centralbanken bedriva en aktiv stabiliseringspolitik, dels på att finanspolitiken under de senaste åren kommit att uppfattas som ett mindre effektivt stabiliseringspolitiskt instrument. Det var särskilt tydligt under krisen 2008-2010, då stora budgetunderskott hindrade många länder från att bedriva en expansiv finanspolitik.

Sveriges riksbank har därför blivit en av de viktigaste institutionerna i landet. Dess ökade betydelse har helt naturligt lett till att bankens beslut blivit alltmer uppmärksammade – och i vissa fall kritiserade. Det går knappast en vecka utan att någon politisk eller facklig ledare kräver att banken ska sänka eller höja sin styrränta. I detta kapitel ska vi studera bakgrunden till, och den praktiska utformningen av, dagens svenska penningpolitik.